Ung Teater i Täby presenterar stolt

GÖKBOET

Detta är en av de största produktionerna i Ung Teaters historia och alla är välkomna!

22/4 -19.00 PREMIÄR

23/4 -19.00

25/4- 15.00 och 19.00

26/4- 15.00

Skrev ner mina sms. Hann dock bara halva inkorgen.

Först tänkte jag skriva för hand. Sedan tänkte jag att jag aldrig skulle förlåtit mig själv för det. Men 5 sidor var det jag hann åstadkomma under lördagen. Den där lördagen då jag verkligen inte hade NÅGOT annat för mig. Inte ens skolarbete, smått pinsamt. 

Åh, jag längtar tills imorgon. Min och Jonnas efterlängtade julklapp från mamma kommer äntligen att bli av. En "Yasuragidag" på Hasseludden spa-anläggning. mmmmmmmm. Vi får välja 1 behandling var. Jag valde "Shihatsu" som i princip betyder att terapeuten kommer att möblera om min kropp så den står i ordning igen. Traditionellt japansk tydligen så det lär ju bli spännande.

"fler än väntat" läser min blogg. Haha, vilka losers.

Varför lägger jag tid på något så extremt ointressant som en bloogg? ouff...

Pengar, det är allt jag ber om

Önskelista

• Skor/Kläder/Strumpbyxor!!
• Meshuggahbiljett
• iPod Classic
• X-box 360
• Hypnôs-parfymen
• Nya kuddar till min säng

Och vad hände igår?

Filip gick hemifrån vid 09.30. Därifrån, fram till 14.00 satt jag och skrev (KLART) min samhällsuppsats. Min rygg fick ta smällen, ack. Men jag satte mig en halvtimme i bubblaren med den starkaste effekten på. Efter det var jag rätt mör.

Ikväll har mamma beställt biobiljetter till "Män som hatar kvinnor". Ja, folk talat ju inte illa om den så det blir lite spännande.

Alla vet ju hur det är att stå och vela inne på en videobutik, vilken film ska man välja? Ska man välja en säker, trygg film som man sett 2 gånger redan för att man vet att den är bra eller ska man vara våghalsig och välja en främmande film som man har hört ska vara helt awsome? Sist litade jag på min gode vän Joel och valde One Missed Call. Den va inge bra... Det var helt fantastiskt dålig. Synd bara att jag hade övertygat Filip, hans bror och deras tuffa kompis att Joel, det är en grabb med smak det. Smått pinsamt.

Hursomhelst. Jag och Filip kom häromdagen fram till att nu måste vi ta tag i att skriva en lista på alla filmer som vi måste se, en checklista för att inte någongång fuska och välja Eternal sunshine of the spotless mind en gång till. Det finns så mycket som man borde ha sett, gå bara in på filmtipset.se så får du ångest.

nej, det är inte ens värt att se den för ironins skull.

Sportlov

Man kan lugnt säga att sportlovet var både välförtjänt och värt. Egentligen hände inte så mycket, men det var så skönt att komma iväg ett tag osv.

Det här måste vara årets bild, åtminstone än så länge <3

Orsasjön var djupfryst

Långfärdsskridskor

Åre och skida lite :)

chu chu chu

Ikväll bär det av mot Åre. Jag och Filip ska hoppa på nattåget som avgår 23.15. Jag älskar nattåg! Förutom att sussa i Filips stora, trygga famn så är nattåg den ultimata lösningen för mig. Man behöver inte riktigt sova, kanske ligga vaken och somna om då och då. Se enstaka ljus susa förbi utanför fönstret och höra en och annan plinga. Tåget vaggar med en jämn takt och man själv behöver bara vagga med, underbart! Sedan vaknar man upp och är framme, alldeles för tidigt. Då ska vi möta upp pappa, äta en dunderfrukost, fixa utrustning och bara glida utför :D

Igår var... spännande. Det är synd att bussar och tåg mot Täby är så begränsade. Detta tillsammans med Filips klåperier + mobil utan batteri gjorde det äventyrligt att ta sig till mig.

Planen gick som följande: Tunnelbana till Tekniska, hinna med Roslagsbanan 21.05 och i Täby C byta till buss 21.29, vara hemma hos mig vid 21.35.

Så här sprack planen: Filip åker till Ropsten, åker tillbaka till Östermalmstorg, åker för långt, till Universitetet och förmodar att han inte hinner med tåget från Östra men kanske från just Universitetet. Efter problem med vägbeskrivning till denna ödsliga station ger han upp och åker vidare till Danderyds Sjh, byter till buss 611 kl. 21.29. Batteriet håller på att ta slut men han hinner fråga vart han ska gå av, Milstensvägen. Sedan glömde han bort det men lyckades ringa upp en sista gång. Han vet inte hur man hittar därifrån och det sista jag hör är "Kan du möta...". Det är minst 10 minuters promenad dit från mig men jag slängde på mig jackan och sprang nästan hela vägen, det måste vara rekord. På den sista sträckan möter jag den förvirrade, arga, stressade och hungriga Filip Klockar <3

Sedan kröp vi ner med godis, glass och chips och tittade på "När lammen tystnar" som råkade vara på teve. Allt krångel var över och det var värt varenda förlorad sekund!

Nytt hår, nytt liv. eh.

<3

Mig och Filip

Ja, här kan alla skåda min nya frisyr. Själv är jag väldigt nöjd måste jag säga. Tummen upp för det.

1 2 3 jesus

Att ta emot ett anklagande mail som hintar om att jag är sämst, där avsändaren skrivit detta i tron om att jag ska ta emot skiten som jag inte förstår, låta den sjunka in i mitt bröst och bli ytterligare en tung sten som jag är tvungen att bära runt på, anser jag är orimligt.

Jag skulle aldrig skicka ett anklagande mejl utan att förvänta mig ett svar liväl som jag aldrig skulle ta emot ett anklagande mejl utan att förvänta mig svar på det jag inte förstår.

Även om detta kan leda till storm, grova ord och hårdhandskar så måste jag slå hårt mot hårt. Jag tänker inte ta skit jag inte förtjänar och om jag nu måste det så ska jag banne mig förstå varför!

Stranger death

Det är sorgligt att man (kanske jag i denna situation) tar åt sig så överdrivet mycket när en främling är arg på en. Sitter på jobbet och en fittgubbe förstörde just min kväll genom att vara skitsur och skälla på mig bara för att jag tillverkar hans årskort lite för sakta. Egentligen jobbar jag helg så jag brukar inte sälja sådana typer av kort, därför är det klart att administrationen inte är på topp men vad-fan, jag gör ju för tusan mitt bästa! Han hade faktiskt kunnat gått in och börjat träna för att sedan hämta det färdigställda korten på utvägen.

Det här är faktiskt en smula pinsamt men sant för min del. En glad och tillmötesgående busschafför kan förgylla min förmiddag. Då har jag lättare att vara trevlig och snäll själv. Om en busschafför är bitter och kanske till och med ryter åt mig eller någon annan så ligger mina förutsättningar för att vara framåt väldigt risigt till. Man har en liten klump i magen som gör att man helt enkelt känner sig illa till mods. Jag har inga bloggläsare (lol) men jag är säker på att det inte bara är jag som kan känna detta obehag då och då.

Fred ut.

Imorse läste jag en annons om ett stort hus som var till salu. "Ett stenkast från vattnet och endast 18 kilometer till Stureplan"

-Nej men Gud så bra, då slipper vi ju oroa oss för den saken iallafall xD

mirror death

Fuck
seven years of bad luck

Lol, jag hade sönder en fickspegel. Så nu får jag väl gå runt i hjälp, flytväst och överfallslarm.

Jag vill ut och resa, längtar tillbaka något fruktansvärt till Pipa/Brasilien.

Men nu ska jag skriva en såndär rolig lista med vad som är på

• Skolmaten
• Röding
• Crap-tv
• Orsa

Av.

• fittis
• fasoner >.<
• ordbajseri / name drop

Fler grejer kom jag inte på, det är rätt ljust.

word.

Jag äter inte kött för att jag hatar djur, de är så jävla vidriga. Jag köper fair trade för att jag avskyr när smutsiga negrer och barn pillar på mina grejer.


Jag trivs. Jag känner mig väldigt trygg. Jag känner mig lycklig.


flipi <3

Saker är ALLTID förhastade

Alltså. Jag är så trött och ledsen på livets oskrivna regler. Saker man inte kan rå över händer. Det händer verkligen, alla. Folk kan få göra vad de vill. Säga upp sin kontakt med mig, i både verkligheten och bilddagboken.se. Officiellt gå med i "HataKatjaKlubben" om de så vill. Den har jag stundtals varit med i också, mycket trevlig.

Hela jag har drunknat i skuld den här månaden. Gjort människor förtvivlade och gjort människor lyckligare än någonsin, brutit ned mig själv helt och hållet. Man kan verkligen inte välja och göra saker och ting lagom.  Jag vill ta detta för vad det är och gå vidare. Hoppas att andra kan göra det också.

De ofrivilliga

Åh. Bästa svenska film jag sett in a long time. Oh my.

Jag vill åka härifrån, nu. Spelar ingen roll hur långt bort det är så länge det finns sol och något coolt att titta på. Och något annat att tänka på i ett par dagar.

Vad gör man :)

Ftttor

Ja, precis. Vad är det för fel på folks engagemang? Det får en själv att känna sig som den enda bitterfittan i rummet, fast man egentligen inte är det. Folk snackar efteråt istället.

Nationellt prov i Matte B, fail.
Sverigedemokrat-arbetet, MVG. Woho, that keeps me alive. ^^ tack Steven