Nu när Christian åkte så kändejag mig plötsligt såå ensam. Så jag lät mitt VISA-kort trösta mig och köpte lite grejer. Glad att jag inte köpte klänningen jag och Ylva tittade på idag. Då kunde jag istället unna mig dessa:

Jag tycker om TopShop UK. Och väskan är precis vad jag letat efter.

Och på tal om det.

Har ont i magen över utgången i kväll. Vet inte hur man beter sig på "häftiga och balla" ställen runt Östermalm. Jag kanske är paranoid. Och som vanligt överanalyserar jag för mycket. Men jag får en så enorm prestationsångest runt mina Dagy-vänner som vet hur man för sig. Det känns alltid som att jag bara gör folk obekväma.

Sitter och väntar på

Nu har jag ganska många bullar i loftet. Våren innehåller bl.a:

• '"Som ni vill ha det"- torsdagsgruppens nya uppsättning (premiär 11 april)
• "Vem fan hittar till Täby?" - det andra, om ändå inte större, teterprojektet med den nya föreningen. Jag är glad att jag inte kommer spela och behöva plugga in två lång manus. Istället är min roll i detta projekt ganska abstrakt för tillfället. Kommer hjälpa till mycket med allt bakom/framför scen, stå för endel av musiken hur vi nu gör med den, men det är en senare fråga.
• Insökning till teaterhögskolan i Göteborg, BÅDE musikal och skådespelarutbildningen.
• Ordna allt inför Whistler i sommar, visum, boende, kontakter, jobb.. (pengar)

Allt etta plus heltidsjobb, sångpedagog och yoga. Kanske slänger in en resa på något hörn. Antingen med Christian.. eller med pappa. Får se vem som har det bästa alternativet att erbjuda, haha

Och så har man ju utlovat den där ölen eller fikan, med ett antal olika vänner, som aldrig blir av. Blöh. Det är det enda jag har att säga om det.

Nu ska jag berätta om vad som händer just precis nu. Ingenting. Jag sitter i en tom datorsal och har ingenting mer att göra innan 16. Sedan ska jag följa R hem och äntligen inleda helgen med en stor utgång med "Torsdagsgruppen 'n friends" på TGIF som första stop för middag.

Ströbröd

Hellsongs – Jump

Daft Punk – Fall

Bon Iver – re:stacks

Daniel Adams-Ray – Förlåt att jag aldrig sagt förlåt

The Knife – Pass This On

Daniel Norberg – Don't Look Back In Anger

James Yuill – This Sweet Love

Kyte – ihnfsa

Periphery – Insomnia

Daft Punk – End Of Line

Thom Yorke – Black Swan

Måste lägga om mitt liv. Ska bli tuff och cool.

Gamla dar

Pappa har lagt över massor av släktbilder. Det är så fascinerande att kolla igenom dem. Det känns på något sätt som om alla var bättre på att fotografera då. Kanske i och för sig är för att man inte tog kort på all skit runtomkring sig, men ändå. Man blir väldigt inspirerad. Ni ska få några smaskprov

.

Farmor

Vet faktiskt inte

Farmors farmor och två randoms

En praktnarr

På torsdag gäller det. Eller ja, jag måste i alla fall anstränga mig lite mer än vanligt. Ska nämligen testa mina vingar och flyga ner till Malmö och söka teaterhögskolan. Nervös? Jo... Än så länge likgiltig. Fick igår höra "don't get disappointed", lite bittert sagt. Tack, då är det bara att chilla och ta det lugnt för jag ska förutsätta att jag inte har en suck att komma in. Skönt att någon kan tala om det för mig.

Har ont ihuvudet. Känner mig fet och otränad. Är en usel kompis. Behöver vara ensam.

Nyår med Marc!

När vi lämnade honom på Piccadilly Circus i början av januari förra året så trodde jag att jag aldrig skulle få se honom igen. Och idioten väljer att fira nyår med oss, här, i Sverige!! Det är nog den absolut skummaste, konstigaste och galnaste man jag träffat. Men vilken otroligt öppen människa som kommer hit när han kunnat fira nyår i typ NY eller någon annanstans där han brukar hänga.Jag vet, hemska bilder men vad fan. Det är ju bara nyår en gång om året:) Vi höll hus i en kvarterslokal som Christian och några till hade hyrt. Det blev en väldigt lyckad fest måste jag säga även om jag uppskattade middagen hos mig mer. Men så brukar det ju vara.

Efter ett tag var jag tydligen för obalanserad för att vara kvar där, tyckte Christian. Så stackarn släpade hem mig. Men vi lyckades faktiskt få tag på en taxi mitt i kaoset av inställda bussar. Jag var ett helvete som inte kunde sluta prata engelska. Alltså verkligen, det var omöjligt. Alla svenska ord var som bortblåsta och jag kände mig dum i huvudet. Skämdes jättemycket. Men vi kom hem till sist. Tack Christian <3

Mysig jul

Jaha... Då var man ägare till en iphone i alla fall. Hur ska detta sluta?

Dan före dan

Den 23:e december är inte bara dagen innan julafton. Det är också Antons födelsedag. Han skulle idag ha fått fylla 21 år. Det är svårt att säga om det bara är inbillning eller om jag faktiskt saknar honom med samma kärlek som mina föräldrar. Även om jag knappt minns honom i bilder. Däremot i känslor. Det spelar ingen roll om det är inbillning eller inte. Den 23:e december känns alltid extra tung.

Att förlora sitt barn måste vara det absolut värsta en människa kan gå igenom. Jag vet att jag vill ha barn, förr eller senare. Hur klarar man av att inte vara överbeskyddande. Jag beundrar min mamma något enormt som vågar stötta Jacob i den sport han håller på med när hon gått igenom något så fruktansvärt tidigare.

Jag vet inte riktigt vad jag vill säga med detta inlägg... Rensar mest tankar.

December - pumpar Eminem.

Det extremt fantastiska med att jobba på Rytmus är att jag nu har jullov. OMG, det hade jag inte räknat med. Jag fick till och med en julklapp från Ronja, är inte det helt underbart? Det trodde jag inte att jag förtjänade.

Passande nog var det även avslutning för terminen på teatern. Detta betyder julbord som jag varit på nu flera, flera år i rad. Men denna gång kände vi oss verkligen gamla, gruppen och jag. När vi alla skulle sjunga för en tjej som just fyllt 13 var det påtagligt. Eller när vi fick äran att ansvara för underhållningen efter maten, en julimpro. Eller bara det faktum att vi efter kalaset åkte till Jonatans garage och mumsade på glögg och annan alkohol tills det blev nakna gitarrframträdanden. -Man kan ju verkligen inget annat än att älska torsdagsgruppen.

Känslor.
Kanske är det där med nykärlek inte nödvändigt? Om man tycker om att vara med en person. Någon man kan lita på och någon man vill sova med..

Minnen

Kommer föralltid och förevigt avsky den 4e december. Om 364 dagar får jag uppleva det ännu en gång. Jag längtar redan.

Kvällstrött och morgonpigg, tack för den

Fan att man ska behöva vara så jävla trött av sig. Till skillnad från resten av min generation är jag kvällstrött. Jag vill gärna gå och lägga mig innan tolv (elva). Gör jag inte det blir det rentav omöjlig att stiga upp dagen därpå. Vet, jag känner mig sjukt tråkig som person. Men jag klarar inte att umgås med folk in på sena timman för att sedan ha ca 3 timmar kvar till nästa arbetsdag. :(

Även ett ärligt svin är ett svin.

Jag är medveten om mina handlingar. Mycket väl medveten om hur mycket de river upp och sliter itu. Att vara i denna maktposition äter upp mig inifrån. Att göra dig illa gör nästan lika ont som vetskapen om att jag inte duger för en annan. Eller ännu värre, inte duger ibland. Så länge det är så osäkert så kommer jag aldrig att kunna släppa det. Så länge jag får hänga i det läget kan jag inte fatta viktiga beslut som skulle få ett lyckligt eller olyckligt slut på denna infekterade situation som tydligen drabbar hela världen trots att den bara handlar om oss.

Och så kommer HON, spyr galla i mitt ansikte, att jag inte vet vad kärlek (olycklig) är. Att förvandlas till en fem år yngre skräcködla gör inte världen mer förstående, ÄT UPP DET! Jag åt upp skiten när jag råkade ut för samma mynt jag gav en ann två år tidigare. Svalde, skämdes och nu finns bara sorg och ilska kvar. Men jag är inte värd det. Ingen är värd det.

Halloweenfesten - Det som hände

Ojojoj! Ni som inte var närvarande kan inte ana hur mycket uppskattning jag äntligen fick för att vara en riktig tönt som ägnade hela dagen till att sätta upp UV-lampor, hämta kolsyreis, göra bål, sätta upp spindelväv och avancerad ljudutrustning i det stora badrummet. Nu har jag inte ens nämnt allt det andra fantastiska.

Att alla kom utklädda var ju dessutom allt man kunnat önska sig. Det är verkligen receptet på en lyckad tillställning - att alla kommer med rätt inställning! Detta gjorde mig lugn. Så lugn att jag tänkte "whateveeeeer" vilket resulterade i mitt livs första minnesluckor. Måste säga att det är lite jobbigt att fortfarande höra vad jag gjorde. Jaja, jag hade i alla fall kul!


Den här veckan har jag varit ledig. Det hade jag inte tänkt på. Höstlov - inga elever - ingen personal :D Så sjukt skönt att veta att man tjänar in en öl samtidigt som man dricker den på lilla Tegel en onsdag. Tegel, fullt av nyblivna 18-åringar som undrar om de får ligg beroende på ståstilen vid bardisken.

Idag har jag mestadels bara varit riktigt sunkig tillsammans med min bättre hälft, Madeleine Åström. Det är underskattat och bör göras om även om jag kommer träna som en maniac i veckan. Pussi