Igår tog min allra äldsta vän studenten, nämligen Josefin Hagström. Självklart stod jag utanför VRG i Djursholm för att ta emot henne tillsammans med föräldrarna, Felicia och Ylle. Det var varmt och soligt. Jag hade dessutom inte smort in mig, härligt.
Studenterna sprang ut, sprang tre varv på gården, "sjöng" studentsången och släpptes lösa för att bli mottagna. Det fanns knappt någon plats så för att kunna se var vi tvungna att stå i rabatten som förmodligen är ganska trasig nu.
När vi tagit en miljon foton på kamerarädda Jossan var det dags att bege sig till flaket. VRG är känt för sina satsiga studentflak och no shit. Jag, Ylle, Sofia och Felicia fick också åka med, flaket rymde 70 pers. Ett annat 100. Studenterna stod organiserade nedanför och hivade upp ölflak efter ölflak efter ölflak. Jag trodde inte mina ögon. Seriöst, jag har aldrig sett så mycket öl förut!
Innan vi ens hade gett oss iväg så var samtliga på flaket dränkta. Det var detta som var syftet med all alkohol. Öl i ögonen, öl på hela kroppen, öl i kroppen. Det var helt sinnessjukt. Den första kvarten var askul. Sedan kom kylan. Eller, egentligen inte. Egentligen blev alla bara lite tröttare och orkade inte hoppa lika vilt längre, därför kallnade ölen på våra kroppar och vi skakade av köld. Flaket skulle även stanna på utvalda ställen för att fylla på mer ännu mer öl.
Till slut fick vi hoppa av eländet. Jag och Ylle sprang till en buske. Det fanns toaletter men vi brydde oss inte, vi skulle inte hunnit, så kissnödiga var vi.
Husomhelst blev vi en stude senare upphämtade och körda hem till mottagningen. Som fyra dränkta katter kom vi stapplandes på uppfarten. Fort in i huset, duscha duscha duscha och sedan se glad ut resten av kvällen.
Bland de mest sjuka upplevelser någonsin.
Filip: "Vänta bara tills Arvika..."
ok?